torsdag 29 augusti 2024

Leda

En vecka sedan jag reflekterade över en inombordslig lyckokänsla. Den är alltjämt där, men kortare stunder och inte när jag är på jobbet. Jag får som svart på vitt att den här arbetsplatsen inte är för mig. Eller rättare sagt min roll och de arbetsuppgifter som är mig ålagda. Det är för lite att göra. Jag är klar med min lista på nolltid. Sedan sitter jag där och väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket för att jag med gott samvete ska kunna gå hem. Allt detta medan andra har massvis att göra. Hade det funnits en crash course i extraktion av plasma hade jag gått den bums och hjälpt till i labbet.

Frågan är vad leda gör med en? Jag spanade ju en gång om att just leda kanske var anledningen till dinosaurernas fall...

onsdag 28 augusti 2024

Girl-new-year

Vid två tillfällen har jag stött på begreppet girl-new-year. Båda gångerna på radion. Fenomenet att börja om, få en nystart. Klä in skolböcker, köpa nytt pennskrin och nya pennor, kanske ny skolväska för dem i skolåldern. För oss lite mognare innefattas kanske ny frisyr, nya träningsmönster, sundare vanor. Kanske en ny kompis, en ny hobby, nya föresatser. Visst kan man känna igen sig lite i allt det här? Jag ska fundera på vad mitt girl-new-year ska innebära. Kanske en runstreak så jag kommer igång. Gärna en symaskin så det kan bli en ny hobby. Jag har också lovat mig själv att välja positiv tolkning framför dess motsats. Dömer lite för lätt, går av bara farten. Ska försöka påminna mig själv i dömandets stund att istället välja motsatt infallsvinkel. Spännande.

torsdag 22 augusti 2024

Gå i roll

Jag har lyssnat på många sommarpratare i år. Och många har verkligen varit bra och berört mig på olika plan. Härom dagen lyssnade jag till The tallest man on earth. Han pratar snabbt, riktigt snabbt, så bäst gör man i att lyssna till honom nära intill hans dalmålsklingande röst. Att sitta i bilen gick inget vidare, det testade vi, utan här krävdes öronlurar. Sagt och gjort, med hörsnäckor inpluggade lyssnade jag till hans kloka ord och funderingar. Något jag fastnade för var hans formulering att gå i roll. I alla möjliga sammanhang kände han just så, han går i roll, hamnar utanför sig själv. Endast på scenen känner han att inget rollspel förekommer. Där kan han vara helt och hållet den han egentligen är. Jag känner igen mig i att gå i roll. Och att det kräver en hel del energi. Det är intressant att fundera kring i vilka sammanhang rollspelet är åsidolagt. Där borde ju ens inre driv eller passion finnas.

Dagens vädring

När vi för några år sedan följde Suits, serien om ett gäng advokater på en byrå i New York, imponerades jag av karaktären Louis Litts diktafon. Så fort han gjorde en reflektion eller tänkte en tanke värd att minnas spelade han in den. Ett tag var den här bloggen något liknande för mig. Det var när jag snabbt kunde skriva ett inlägg med telefonen. Nu lyckas jag inte längre telefonblogga utan behöver logga in på datorn och skriva den vägen. Med det försvinner mycket av spontaniteten och därmed går vissa av mina tankar och reflektioner om intet för eventuella läsare (där den främsta, och kanske enda, är just jag själv - jag gillar att emellanåt fastna i mina egna tankevädringar). 

Idag gjorde jag en reflektion nere på bryggan just innan jag tog mitt morgonbad, en reflektion jag verkligen vill spara varför jag nu loggat in via datorn. Reflektionen är den att jag känner mig lycklig. Jag kan inte sätta fingret på vad denna känsla konkret innebär, det är en inre abstrakt tillfredsställelse som bara gör gott. Det har inte hänt något särskilt; jag har inte blivit rikare materiellt, jag är kvar på jobbet där jag egentligen inte riktigt trivs, jag har inte gjort några andra förändringar i mitt liv - men jag känner mig lycklig på ett annat sätt än för några månader sedan. Kanske har det med ett bejakande av energikällor att göra. Jag har unnat mig mycket av sådant som balsamerar min själ. Bad, promenader, böcker, stickprojekt, samtal, umgänge med sådana jag tycker mycket om. Till synes enkla saker men sådant jag ibland prioriterar bort och glömmer betydelsen av.

Jag lyssnade på ett avsnitt av Allvarligt talat och minns inte ordagrant en mening som sades, däremot dess inverkan på mig. Något i stil med att om du vill inspireras bör du se till att finnas på platser eller i sammanhang där inspirationen kan finna dig. Är kanske det jag bejakat senaste tiden, jag har gett mig själv möjligheten att finnas där jag finner inspiration till sådant jag mår bra av. Djupt? Så är det nog, men ändå viktigt för mig att fundera kring och omfamna för så här vill jag känna ofta.

onsdag 7 augusti 2024

Room with a view


Toalettfönstret här i sjöstugan i skogen är granne med hagen där två kossor och deras respektive kalvar går och betar. Jag går och kissar lite oftare än vad jag behöver just bara för att det är så mysigt att titta ut och se dem.

tisdag 6 augusti 2024

Snart förgyllande sällskap

Glömde skriva att jag sitter med en förväntanskänsla i magen liknande den jag hade som barn inför födelsedag och  julafton; om ett par timmar kommer vår son hit till sjöstugan i skogen och håller oss sällskap några dagar. Längtar! 

Badpauser istället för kaffedito

Det är semestertider för mig, men jag har lovat att logga på varje tisdag och vara tillgänglig för jobbet. Är en sådan tillgänglighetsdag idag, men det gör inget eftersom jag har dörren öppen ut mot en solig augustidag och alldeles nyss tog jag en liten paus och gick ned och badade. I hagen bredvid stod två kossor med vars en kalv och mumsade på löv samtidigt som de plirade nyfiket på mig. Jag slogs av tacksamhet - är det inte drömlikt att vara så här lyckligt lottad och kunna kombinera jobb med att ha sommarens alla möjligheter just inpå knuten?! 

fredag 2 augusti 2024

För min skull

Jag gjorde just en viktig reflektion som bör skrivas ned. "Har du ett fint armband på dig till och med här i skogen", sade min väninna som var på besök. När jag bär smycken eller gör mig fin är det för min egen njutnings skull. För att glädja mig själv. Om det är i skogen eller i stan, det spelar ingen roll. Jag blev glad av den reflektionen, just så önskar jag nämligen att det ska vara men jag visste inte förrän nu att det faktiskt var så. Ibland är mitt önskeläge inte direkt kompatibelt med verkligheten, men i det här fallet blev det alltså 100% match.