"Brukade ni ro över sjön till kusinerna när du var liten", frågade jag. "Jag minns det som att jag ville och föreslog det, men att det bara hände någon gång", svarade han. Igår tog vi kanoten och paddlade över sjön till hans ena kusin. Bjöds på blåbärspaj, whiskey, skratt och minnen från hans barndom. Lite mörkt var det ned till kanoten i den sena kvällstimmen, men väl på sjön gick det bättre. Så ljummet i vattnet mot den lite kyligare kvällsluften. Det är i enkla stunder som dessa som det känns som man snuddar vid det stora.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar