Handlat till själen idag. Mjuk kudde och bomullstäcke i fina mönster och färger. Haft det ute i soffan på altanen och myst med medan jag fikat och läst. Behöver det mjuka än mer nu då det är så mycket och så stressigt på jobbet. Samtalade med kvinnan i affären. Jag undrade om hon själv hade mycket av allt det här vackra i sitt eget hem. Hon berättade att hon och hennes man inrett två lägenheter som de hyr ut. Här har de gått all in på mönster och stilar med värme som gemensam nämnare, men att de i sitt eget hem inte varit så kreativa utan faktiskt ganska tråkiga. Hon berättade vidare, på temat att man sällan ”lever som man lär”, att hennes pappa hade varit bagare med eget bageri, men aldrig hade de haft hembakat hemma och dessutom hade kvinnans favoritbulle som barn var helt vanlig slät utan minsta bagarkrusidull. Mamman hade varit sjuksköterska och tagit väl hand om andra när de var sjuka, men inte om sina egna barn. Här berättade jag att jag var ekonom, men höll mig undan siffror och struktur på fritiden för att istället fylla på med mjukt, mönstrat, färgglatt och själsligt. Sådant som får mig att landa mjukt och omfamnar mig. Som jag kan ”hamna i” just som båtarna ”hamnar” i hamnen nöjt förtöjda och guppandes på vågkruset. Vi log lite kring hur det ofta är, vi har alla ett drag av ”skomakarens barn” om än anledningarna kan vara olika.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar