Läst en härligt busig bok, Blybröllop. Fick tipset av bibliotekarien. Min man har roats av min läsiver, boken handlar nämligen om hur Irene giftmördar sin make Horst med bly. På baksidan av boken läser jag ”En komedi med mörka undertoner och en sanslös skildring av ett äktenskap i upplösning. Med bitande humor skildrar den en mogen kvinnas minst sagt överraskande väg till frihet.”
Några passager i boken är värda att memoreras och allmängiltiga för livet och allt därtill:
* ”Människor är sällan bara det ena. Det är det som gör det svårt, att man inte kan döma ut dem som hundra procent dumma och okänsliga.” 🎯
* ”Gift. På svenska har det ordet två mycket olika betydelser. Finns det något annat språk där ordet för äktenskap är detsamma som för ett hälsovådligt och dödligt ämne?” 😃
* ”Vi är bara en ögonblicksbild i evigheten. En diabild av ljus i en karusell med svarta rutor. Vi har fått detta liv till skänks. Varför ska vi inte göra det mesta av det? Det är underbart att ligga naken i badet med det lena vattnet längs låren och evigheten ovanför.” (Här har Irene placerat ett djupt badkar i trädgården och kopplat en vattenslang från köket så att hon kan fylla karet med varmt vatten. Där ligger hon nattetid och tittar på stjärnhimlen. Stjärnorna står för det eviga och hennes egen uppenbarelse för det ögonblickliga.) ⭐️ 🛀
* ”På ett plan tror jag att alla berättelser är ett försök att fånga livets innersta väsen, själva essensen. Så att orden kan hålla kvar det vi inte själva förmår.” ❤️
Ps. Jag älskar min man så boken har roat, inte inspirerat 😍
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar