Jag är tillbaka på caféet där jag emellanåt landat under så många års tid. Här kan jag luncha eller fika i vadderad ensamhet. Borden står tätt och inbjuder till en social gemenskap om än jag är ensam vid mitt. Tycker om det. Om hösten ligger löven så vackert här utanför. Om sommaren lockar små caféstolar längs husväggen. Det var hit jag gick när jag ville huka från bländande neonljus och undvika att slåss på barrikader. Många år sedan jag skrev just det där. Slår mig att ja, åren går och mycket förändras men innanmätet, det tror jag ändå består. Mina tankar och känslor är ganska mycket desamma. Nu ska jag bläddra i en konstbok medan jag avnjuter en god räksallad och en stor mugg med kaffe latte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar