Själslig ro

Äntligen har mina tavlor hamnat "rätt". Övriga familjen har fnissat åt mitt flyttande, funderande, mitt själsliga stök. Jag beskriver det som att det blir tungt att andas när jag inte känner att tavlorna kommer till sin rätt. Men nu har alla hittat hem och luften är lätt igen. Bytt plats på två tavlor där uppe och undrar varför jag inte tänkt tanken innan. Nu sitter farmors tavla så att jag ser den direkt när jag vaknar. Och innan jag ska somna. Den milda kvinnan med den stora gula hatten. Och här nere blev slutresultatet att tomtetavlan hamnade i hallen, såklart! det var ju där jag såg honom. Förra halltavlan pryder nu kulturhörnan och minner om bad och natur och låter det röda från vardagsrummet få studsa mot orange och sedan rosa/gult. Mjukt och varmt. Den tidigare väggtavlan, Lisa Rs röda drömflicka, lutar nu på tavellisten framför min fåtölj. Winnerbäck sjunger "då kan man andas igen och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen" - just så! 🙏