Wow vilket åskoväder vi nyss bjöds på! Blixt och dunder simultant och strömmen gick. Trädkronorna rörde oroligt på sig och himlen öppnade sig. Lika plötsligt som det kom, lika plötsligt är det nu lugnt igen. Jag låg under mitt täcke med min egen blogg som lektyr under utbrottet. Jag tycker om att läsa mina egna rader. Kanske inte så korrekt att uttrycka denna slags förtjusning, men så är det i alla fall. De är som en spegel från mitt inre och jag tror bestämt att jag tycker om det som där bor. ❤️
söndag 23 augusti 2020
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar