”Han undrade om jag hade hört hur byborna fångade apor. Så berättade han om hur byborna kedjade fast en kanna med smal hals och lökformig botten vid foten av ett träd.
-De fyller botten med nötter eller nåt annat som apor tycker om. På kvällen klättrar en apa ner från träden och sticker ner handen i kannans långa hals. Han grabbar tag i godsakerna och knyter handen. Det gör den för stor för att få upp den ur den trånga halsen, och så sitter apan fast. På morgonen kommer byborna dit och klubbar honom i huvudet.
Han tittade på mig ett ögonblick.
-Det är förstås en zenhistoria. Poängen är: allt man behöver göra för att bli fri är att släppa taget.”
Ur ”Jag är pilgrimen”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar