Höststorm i sikte

När vardagen tar vid kommer tjat kring skolarbetet som ett brev på posten. Som bortblåsta är plötsligt de goda sommarrelationerna. Tankarna om att ökad frihet fött ett större ansvarstagande verkar inte stämma. Tärande för båda parter. Jag hittar inte den hemliga koden för att finna lugnet i stormen.

Himlen och stjärnorna

Han var i skogen med killkompisar i helgen. Sent lördagkväll lade de sig på bryggan och beundrade den stjärntäckta himlen. Jag blev varm i hjärtat när han berättade det. Bakom tonårsfasaden finns det både stråk av romantik och filosofi. 

Augustimorgon i skogen

Det ger en extrakrydda till morgonjoggen att springa i skogen i bockjaktstider. "Försök se så lite ut som en bock som möjligt" var uppmaningen. Jag verkar ha lyckats med det för nu är jag helskinnad på bryggan redo för dopp. Det enda som hörs är morgondaggen som droppar från träden. Solen har ännu inte lyckats bryta sig igenom dimslöjorna. Det är så fulländat det kan bli och jag kan nästan känna min själ.

Tandläkarskräck

Jag vet ingen som skickar så många påminnelser som folktandvården. Inte nog med att första kallelsen kom just vid inledningen av semestern, och smolkade den dagen som följd, nu har de banne mig skickat tre påminnelser med allt tätare frekvens. Sätter hjärtat i halsgropen varje gång. Nåväl, imorgon går besöket av stapeln och sedan hoppas jag få vara ifred åtminstone till nästa sommar. 

Introvert och sprudlande

Jobbar sedan i måndags och är så trevlig mot alla, sprudlande skulle jag nog vilja säga, och ser bara möjligheter. Samma situationer och människor dränerade mig innan ledigheten. Vad har hänt? Jag har tankat hela semestern och har nu fulladdade batterier. Min energi är påfylld och då orkar jag ge av mig själv. Får se hur länge tanken räcker. 

Ljust slut

Lyssnar på Klassiska podden. Idag pratar de om Schubert och hans verk, Döden och flickan heter ett. Schubert skrev en sång i mestadels moll, men med ett slut i dur där döden säger "Du behöver inte vara rädd för mig, du kan få vila mjukt i min famn". 

Sommarregn

Regnet strilar och vi har just morgondoppat. Vattnet var alldeles ljummet. Jag älskar sommarregn. Vattnet strilar fint rakt ned så det varken syns eller smattrar mot rutorna. Man blir varse det först när dörren öppnas eller när man tittar på altanbordet som fångar upp dropparna. Nu väntar frukost med smålandskringlor, tända ljus och ett avsnitt Blacklist. 

Au-revoir

Läste dessa vackra rader i en dödsannons idag. Dödsannons, borde finnas något vackrare att kalla det. Typ Tillägnan eller Hyllning eller något liknande. Kanske Au-revoir? 

 

Tankstation

Det är så enkelt att vara mindful och tacksam i den här miljön. Få saker distraherar, prylutbudet är begränsat, livet är enkelt och okomplicerat och tiden saktar ned. Jag kommer på mig själv med att längta hit när jag är på hemmaplan.

Cirkusmaskar

Den här lysmasken stötte jag på igår. När vi var små kryllade det en sommar av sådana här i vår häck. Jag och mina systrar lekte cirkus med dem och fick till fantastiska nummer om jag minns rätt. 

En dos av samlare/jägare

Jag har en härlig semester. Njuter i fulla drag. Kanske för att jag jobbar med kroppen; målar, fixar och flyttar om. Får vara kreativ och skingrar därmed andra tankar. Kan inte låta bli att dra en parallell till Anders Hansens sommarprat. Han menade att dagens ganska utbredda nedstämdhet kan ha en förklaring i vår evolution. Om vi tänker oss hela människans levnadshistoria som ett dygn, har vi endast varit urbaniserade i några minuter. Våra kroppar och vårt sinne är gjorda för rörliga liv som samlare och jägare. Nu är det ju inte det jag ägnat mig åt mina två semesterveckor, men att agera målare och snickare i skitiga kläder och inskränka hygienen till dopp i sjön eller havet, känns ändå närmre det rörliga liv våra kroppar är anpassade för än min annars ganska datoriserade vardag. Jag blir lyckligare. Känner mig mer i balans. Häftigt. 

Lockande

Mörkrost med toner av honungsmelon och äpple.
Så står det på Zoegas summer edition.