Mitt franska jag

Två cafépärlor från påskhelgen i Paris.

Jag bjöd nyss en kollega på lunch mot att vi talade franska. Hon är fransyska men bor i Sverige sedan 13 år. Hon är gift med en svensk man som hon träffade i Frankrike. De har alltid pratat franska med varandra. Vid ett tillfälle försökte de byta till svenska, men upptäckte då att de inte var samma personer på ett annat språk och inte ens kära i varandra. Så nu kör de franska igen.

Jag kan känna igen det där med att bli en annan person när man talar ett annat språk. Det var som en av professorerna i Lund sa i höstas; språk innefattar så mycket mer än bara ord - det inkluderar kultur, värderingar, historia och tolkningar. Det är en del av personligheten helt enkelt. Jag gillar den jag är när jag talar franska. Tycker jag är friare än mitt svenska alias. Friare och öppnare och kanske mer spirituell. Synd bara att min man inte förstår mig som fransyska… :)

❤️

"Vad jag bryr mig om nu är att från samma säng lyssna till samma regn"

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Samma energicirklar

På bussen igårkväll pratade jag kort med en ung tjej som hade varit på samma skolderby i rugby som min son. Nyss, på väg till tåget för heldagsshopping i Kristianstad, såg jag henne komma morgonjoggandes. På restaurangen igårkväll satt en asiatisk man bredvid oss. Nyss, när vi väntade på perrongen för att låta resenärer hoppa av, visade sig mannen i fråga vara en av dem. Vi verkar röra oss i samma energicirklar just nu, vi tre. 

Portade 😊

Hon hade tjejbjudning här igår. När vi hade avslutat restaurangbesöket var klockan bara nio. Hur fördriva tiden tills ok tid att komma hem? "Vi går istället för buss!" Så en och en halv timme senare dök vi upp efter en mysig promenad hem. Lite kallt och inte de bästa skorna, men roliga samtal längs vägen och mer egentid åt tjejerna trumfade. 

Dynamisk marknad

"Man ska aldrig springa efter karlar, bussar eller tåg - det kommer nya" hörde jag min kollega råda sin vän 😃

Kärlek

Känslan när man hämtade barnen och de blev sådär överlyckliga av att se en och rusade med öppna armar mot ens famn. Den känslan erfor jag i morse när jag var ute och slängde soporna och de smällande locken fick Alfons att komma i 190 runt husknuten rakt mot mig. Jag förstår såklart att han var hungrig, men känslan var just den där dagisdito; massa kärlek i expressfart rakt mot mig. 🥰

Krävs grädde eller vatten

Flera gånger har jag slagits av att jag har dåligt minne när det kommer till att komma ihåg händelser jag varit med om. Vagt kan jag minnas, men sällan så detaljrikt som mina nära. Kom på att mitt minne triggas av känslor i ändskalorna. Positiva sådana, tack och lov, men också de i den mörkare skalan såsom skam, skuld etc. Om någon stark känslosträng hos mig slagits an, då minns jag. Då kan det vara hur lång tid tillbaka i tiden som helst men ändå en finslipad detaljrik minnesbild. Lagom eller mellanmjölk glömmer jag bort. 

Vår i luft och öron

Öppen altandörr med våren utanför. Lyssnar till Fanny Mendelssohns pianomusik. Den känns sådär lite hemlig och mjuk, just som jag kan tänka att det kan bli när den fått skrivas i smyg. Vackert. 

Badsäsongen igång

Nu har jag premiärbadat - befriskande!

Fanny 🎼

Hörde om Fanny Mendelssohn i morse på radion. Syster till den berömde Felix Mendelssohn. Båda musikaliska underbarn, men för en kvinna på 1800-talet uppmuntrades ej detta utan som viktigaste uppgift stod att finna sig en man. Fanny fortsatte dock att komponera i smyg fram till sin död. En biografi "För dig ska musiken bara vara ett smycke" gavs ut i dagarna. Den har jag just beställt. Tacksam att jag är född i en era och i en del av världen där en syster ges samma möjligheter som en bror.