Jag fastnade i egna blogginlägg från några år sedan. Jag skrev på ett annat sätt då. Långsamt, mejslade fram mitt budskap. Alltid med datorn. Idag skriver jag med telefonen som i förbifarten. Skyndar mig att fånga och plita ned en tanke. Rädd att förlora den. Ofta använder jag bilder eller emojis för att förtydliga eller förstärka. Så gjorde jag inte då. Det var orden som på egen hand fick tala. Tror jag saknar det sättet att skriva på. Vill tillbaka till det långsamma, till eftertanken, och försöka värja mig från det skyndsamma och hastiga. Nästan flyktiga. Jag vill ånyo skriva på karamellvis; suga på, och sedan njuta av, varendaste ord. Spara om jag inte är klar, lägga åt sidan, för att fortsätta när smakerna kommer fram igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar