Hundrafalt himlahurra

Om min morfar hade levt hade han fyllt 100 år idag. 💐 Mamma har varit på kyrkogården i Kalmar och satt en stor röd ros. 

Trött

Jag brukar vara morgonpigg, men justeringen till sommartid förstör den känslan. 

Tempus

"...hon fylldes av en obestämbar lycka, som inte kunde skiljas från sorgen över att detta inte skulle bestå."

Från Aspenströms dikt Tempus. Jag kan känna igen mig i de raderna. Att man mitt i stundens rus kan förnimma tidens flykt.

Glad påsk!

Nu har jag varit på blåkullalunch tillsammans med massa andra häxor. 

Frestande smörkräm

Nu gör jag den, Kristinas nöttårta med smörkräm. Den mamma gjorde när jag var liten. Jag älskade den där krämen, älskade den så mycket att den resulterade i min första matematiska övning. Jag var inte gammal när jag letade upp receptet i mammas receptkartong och lånade en miniräknare från pappas skrivbord för att kunna dela alla mått med tre och därmed få en sats kräm att tjuvgöra och kränga alldeles själv. När jag var ensam hemma, senare invigde jag även min lillasyster i "det förbjudna", rörde jag ihop den och slevade i mig med en sked. Ljuvligt gott. Minns särskilt en gång, mamma och pappa sa att de skulle gå en runda runt kvarteret, jag kände inte till ordet kvarter men tyckte det lät jättelångt - sagt och gjort, fram med ingredienser och bunke och jag satte igång med smeten. Gissa om jag höll på att tappa hakan när jag plötsligt såg mamma och pappa passera förbi köksfönstret mot dörren. Snabbt som blixten var bunken på plats under min säng. En grön plastbunke, ser den fortfarande framför mig. Senare satt vi där i min säng, min lillasyster och jag, och tjuvsmaskade. Den tårtan, Kristinas nöttårta, gör jag alltså nu för allra första gången för att bjuda på imorgon. 

Introvert var det ja...

Det är undanplockat här. Tända ljus och milda lampor och behaglig musik från högtalarna, Amanda Bergman och hennes Docks. Slog mig att jag trivs bäst i huset just så här; städat, fridfullt och utan massa människor. Bara jag här nere, hör sonen svagt uppifrån, är med andra ord en sådan där vadderad ensamhet som är så underbar. Jag tänker så bra då, kommer in i ett behagligt mindflow. 

Kreationsiver

När vi åt kvällsmat nyss berättade jag för min son, bara vi som är hemma, om min lust att sy kläder. Om min farmor som var sömmerska en period i sitt liv, om hur hon sydde Lena Ph-inspirerade kläder till mig liksom den finaste balklänning man kan tänka sig. Om hur jag hade en kort era under slutet av högstadiet och gymnasietiden då jag letade roliga tyger och sydde mig enkla byxor och till och med någon tröja ibland. Jag ville vara ensam om mina kläder och genom att hitta unika tyger, gjorde jag bland annat i forna Jugoslavien där vi var på klassresa i nian, som jag förvandlade till plagg var min garderob unik och bara min. Jag berättade också om hur jag sydde knälånga shorts med gummiband i midjan i ett randigt glatt tyg till samtliga på vårdboendet där jag sommarjobbade. Roligt minne. Och nu är jag som sagt sugen igen. Steg 1 blir att införskaffa en symaskin. Jag fick en av mamma och pappa i studentpresent, men den fick ge sig och åka till tippen förra året. Så en maskin behöver införskaffas och sedan blir det till att leta tyger och mönster. Tänker mig att favoritplaggen i klädkammaren kan agera inspiratörer. Måtte jag nu skrida till verket så inte sömnadsprojektet fastnar i idéstadiet. Håll tummarna!

Projekt som lockar

Två grejer är jag sugen på; att sy kläder och att gå en skrivarkurs. 

Mumintillskott

Var grej har sin tid

Jag finner bio extra trevligt på eftermiddagen, på kvällen lockar mig inte film lika mycket. Liksom jag finner sött godast på morgonen, senare på dagen väljer jag tveklöst en förrätt framför en efterrätt. Och på morgonen kan jag bada i iskallt hav medan jag på kvällen är frusen och gärna tar ett hett skumbad eller sveper om mig en varm yllepläd. Det är kanske som med nattens sömntåg, att det finns både bio, söt och bad dito.

Date med mig själv

Idag har jag date med mig själv. Efter en runda nere vid havet och lugn frukost ska jag nu ta på mig och åka in till stan. Några toppar och ett par gympaskor skulle jag vilja hitta. Och vid tjugo i två ska jag få rygg-och nackmassage. Och en timme senare tänker jag mig en fransk film, Mon Roi. Inget av detta visste jag innan utan det bestämde vi, jag och jag, alldeles nyss. Just så jag vill ha det, ingen planering i förväg utan utrymme för stundens lust. 

Snart

Gick hem från stan igår och mötte tre vårtecken; tussilago, drillande lärka och bönder som harvade sina åkrar.

Till långsamhetens lov

Vi utövar lunchslumpen på min arbetsplats. Fyra namn dras från en låda för att gå ut och luncha tillsammans. Idag var det min tur. Mycket trevlig stund när vi bland annat pratade om hur snabbt allt går idag och hur mycket tid all uppkoppling och sociala medier tar i anspråk. Kom att tänka på den här texten av Darin. Läs och begrunda. Rosa är Darins syster. Och 8-bitar var ett Nintendospel som var stort förr, som min tids Donky Kong.

 

 

"Ta Mig Tillbaka"

Ta mig tillbaks
Tillbaks till då jag fick min allra första skiva
Cykla runt o nynnade på Billie Jean
I en värld där vi försvann I 8-bitar
Ta mig tillbaks
Till ett baksäte mot gamla Paris
Det var ett krig med Rosa mil efter mil
O jag kände mig så liten men så fri

Det var en sommar som aldrig tog slut
För vi levde varenda minut

Ta mig tillbaka
Till när allting va så stort
Ta mig tillbaka
Till innan allt redan var gjort
Man fick vänta man fick längta
När tiden var så lång
Ta mig tillbaka
Till de stunder jag vill känna igen

Ta mig tillbaks
Tillbaks till skogen där vi fann en annan värld
Det var vi som skrev historierna där
Krävdes så lite för att bygga nåt så magiskt
Ta mig tillbaks
Till alla uppenbarelser från MTV
Lika mäktigt som vårt stadsfyrverkeri
Tänker tillbaks på hur det var ett annat liv

Det var en sommar som aldrig tog slut
För vi levde varenda minut

Ta mig tillbaka
Till när allting va så stort
Ta mig tillbaka
Till innan allt redan var gjort
Man fick vänta man fick längta
När tiden var så lång
Ta mig tillbaka
Till de stunder jag vill känna igen

Det var en sommar som aldrig tog slut
För vi levde varenda minut

 

Jämlikt

Man vet att man bor i ett jämlikt hem när dottern går förbi en och ropar "pappa, tar det lång tid att stryka". Han står nu och stryker hennes blus. En ytterligare slutsats man kan dra om samma hem är att strykning är en raritet.

Bra vision

Hajade till lite inför den här, bra där! Gjorde att det blev lite roligare att besöka sidan.

Full pott

The Danish Girl - vilken vacker film! Ren och djup kärlek, villkorslös, så mycket mod, vacker engelska, vackra kläder, målningar, människor - och åh ja, vad hon är värdig sin Oscar, Alicia Vikander. 

Kort och unikt

Jag har förresten klippt mig. Klippt och tonat mig. Färgen tycker jag om men frisyren känns kort. Under lunchen satt jag i möte med massa kolleger. Många av dem i blekta lite slitna svansar. Andra i mörkare nyanser men fortfarande med likadana svansar. Plötsligt kändes mitt mörka korta lite unikt. Kanske inte är så dumt ändå?

Bejakande

Nu investerar jag i mig själv igen. Ska snart in i biosalongen och se The Danish girl. I min kalender har jag skrivit Civilekonomerna. Här är fullt med biogäster, mestadels pensionärer, som inleder eftermiddagen med ett glas vin i härligt sorl och dämpad belysning. Jag ska köra hem efter filmen så min förtäring består av biogodis. Nästa gång jag självbejakar ska jag ta bussen.

Vårlängtan