Äkthet känns

Jag var ju på en föreläsning om högkänslighet för en tid sedan. Ovan beskrivning är väl inte outstanding i mina ögon, jag ska leta efter en sådan, men ger i alla fall ett hum om vad det handlar om. Jag känner mig utrustad med känslospröt, känner in och känner av omedvetet oavsett om jag så önskar eller inte. Stämningar är väldigt viktiga för mig. Idag presenterades information med ett eftertryck och en bryddhet som för mig inte var äkta. Inte så troligt, och väl är väl det, att merparten kände det. Men för mig, och säkert för några likasinnade (ca 20% av populationen är högkänsliga enligt Elaine Aron, psykolog och forskare om förhöjd känslighet), blir det inte bra när orden och gesterna inte rimmar med det som är äkta. Jag skruvar på mig och får en känsla som inte känns riktigt bra.

Inom räckhåll, just do it!

Jag är en enkel människa; en bänk och lite vårsol ligger högt på min önskelista. Behövs inte mycket mer. Bra är att sådana önskningar finns inom räckhåll och är gratis. Dåligt är att jag alltför sällan tar mig tid att infria dem. Just do it! 

Mysigt inför nattsömnen

De här underbara korten köpte jag igår. "Vill du ha frimärken till?". Jag skakade på huvudet. Köpte dem till mig själv för att de är så fyllda av trygghet och barndom och förtjusande "bara vara" långt ifrån prestation. Som en mysig godnattsaga. 

Vill bromsa

Fy tusan vad tiden går fort! Vem är det som envisas med att trycka gaspedalen i botten?

Konservera!

Jag förstår inte varför vissa saker inte kan få vara som de var. Tänker t.ex. på imperfekt som numera ska heta preteritum. Va? Eller hederliga raider som nu istället heter twix. Samma utseende på förpackningen och identisk smak, så varför nytt namn? Och varför i herrans namn har vi plötsligt bara åtta planeter i vårt solsystem? Nio ska de ju vara! Gillar inte att Pluto hux flux degraderats till dvärgplanet. Nä vet ni vad - vissa saker var helt klart bättre förr!

Tacksam

Just återlämnat skidutrustningen efter en fantastisk vecka. 

Après-ski

Och när skiddagen är till ända tar nästa svit behagligheter vid. Först njutningen att få av sig pjäxorna, sedan att krypa ned under täcket med sin bok och några saltisar (bunkrade rejält på Kastrup). Därefter en omgång Ticket to ride eller Gin Rummy innan god middag på någon av byns restauranger. Efter middagen lockar sängen för att orka med en ny härlig skiddag. Man har det för bra helt enkelt. ❤️

Livet på en pinne i Alperna

Vi för en behaglig tillvaro. Är i pisten redan kl 8 för att ta liftarna upp till vår favoritbacke 19. Några åk i den och sedan vidare till nästa favoritpist 16. Ca kl 10 paus för varm choklad och cappuccino (och en chokladbit). Sedan ut i pisterna igen till det blir dags för lunch. Denna avnjutes i solen och ackompanjeras för mig med ett glas gott rött (maken envisas med öl här). Vi har hittat rätt tajming för lunchen - intar den medan många är kvar i pisterna och har avslutat den lagom till övriga skidåkare lämnar pisten för sin lunch. Tummen upp! Ju färre i pisten desto bättre. Kring 14.30 kör vi eftermiddagsdrink (och ny chokladbit) och blundar en stund mot den värmande solen. Sedan ger vi järnet i backarna igen fram till ca 16.30. Behaglig tillvaro som sagt.

Vin

Dagens lunchnota. Var jag som drack vin och var billigast i drift. 

En bild från paradiset

Be mig att blunda och föreställa mig paradiset och jag ger dig den här bilden.

Diamonds in the snow

Pistöverläggning i liftkön. 

Känslomagnet

Har varit på en intressant föreläsning ikväll. Ämnet var högkänslighet. Inom vissa områden är jag nog det, högkänslig. Det är inte en diagnos utan ett personlighetsdrag; man känner mer, både uppåt och nedåt, än vad de flesta gör. Många bra liknelser och tips togs upp. Jag antecknade en del och ska summera det bästa. Återkommer.

Snoppbus

Fick samtal från sonens engelsklärare idag. En katt hade ritats på whiteboarden. Bara det att delar av katten var ritad med en vanlig spritpenna, varpå en bild kvarstod efter att läraren suddat. Bilden föreställde en snopp.

Mysigt

Här hade jag kunnat bo. En lugn oas mitt i staden.

Zoom

"Om 2015 blir som jag har tänkt mig, då är det detta jag kommer att fira mer än något annat."

Från Röhlander. Hjälp att zooma in vad som är ens största önskan det här året. 

Bekvämt

Har städat i två av våra alltför mångtaliga skräpkorgar. Hittade det här urklippet. Just så känner jag mig i intensiva perioder såsom den som pågår just nu. Vill bara vara på hemmaplan och slippa alla sociala aktiviteter. Nu blir ju det mest ett önsketänk, tyvärr, om bara en timme väntar nästa sociala grej som går ut på att "lära-känna-varandra" med Stinas klass i skridskohallen. Är inte sugen, känns mycket bekvämare i mitt hem...

Lite bakvänt

"Jag vet, vi går ut och spelar krocket -är typiskt krocketväder idag!"

Ibland undrar man allt över hennes referenser, men visst, varför inte? :)

Rymden

"I skolan pratade vi om att det finns liv på Venus" sade hon.

"Det tror jag inte på, det är alldeles för varmt där. Venus är den varmaste planeten" svarade storebror.

"Ok, det kan ju ha varit en astronaut man har sett" blev hennes slutkläm. 

Nostalgi

Skulle hämta papper i kontorsförrådet och fick syn på en hög plastfickor på en hylla. Just sådana påminner om när jag var liten och lekte skola eller kontor. Kunde inte motstå frestelsen att ta med ett par stycken till min plats :)

Mjuk klapp på axeln

Ibland måste man klappa sig själv på axeln. Svårare med klappar, lättare att slå. Igår ville Stina så gärna ut i snön, men när inte storebror ville följa med backade hon. Vi hade just ätit, jag var rätt trött efter en tuff jobbdag, men plötsligt slogs jag av nuet och frågade om hon ville ha mitt sällskap. Snart låg vi på knä på den lätt snöiga gatan och samlade snöhögar för att göra hela familjen i små snöminiatyrer. Stunden varade inte så länge, men den var vår och bara vår och vi fnissade och rullade små bollar och satte grenar som armar och torkade frön som näsor.

Glad är jag att jag trotsade tröttheten och bristen på energi och tog tillvara på stunden. Det kommer många stunder, såklart, men just den här kommer inte igen.

Donkey Kong

Jag prenumererar på veckans peptalk från Olof Röhlander. Idag var hans rader extra bra. Han skriver att det är ok att kopiera dem om man hänvisar till honom. Så här kommer Olofs ord:

GAME OVER?

Visst minns du Donkey Kong? Dataspelet där man hoppade över tunnor som en gorilla kastade efter en. Målet var att klättra upp och rädda prinsessan. Du kanske fortfarande kan höra hur spelet lät.

Alla dataspel av den här sorten slutade på samma vis. Om man inte lyckades varva spelet, vilket var extremt ovanligt, så kom det oundvikliga upp på skärmen, nämligen Game Over. Men var det slut då?

Inte alls! Game Over betydde inget mer än att börja om och försöka igen. Det innebar inte att man aldrig mer skulle spela, eller att man var ett stort misslyckande, eftersom Game Over ingick. Fler gånger än vi kan minnas fick vi de två orden skrivna på näsan. Än sen? På det igen bara. Press play!

För varje gång gorillan fällde en med sina tunnor lärde man sig något till nästa omgång. Visst kunde Game Over innebära att man slutade spela, men bara tillfälligt. Man kunde bli arg, men det gick över.

Jag klarade aldrig att varva Donkey Kong, men jag kan inte minnas annat än att det var väldigt roligt att spela. Detta trots att varje spelomgång slutade med ett Game Over. Vad kan vi lära oss av det?

Ja, om vi överför samma tanke till en arbetssituation, eller ett personligt bakslag, så tänker jag att vi borde se livet på samma vis, men där verkar det som att vi tar Game Over alltför allvarligt, eller hur?

I Donkey Kong fick man alltid en chans till. Det var aldrig över bara för att det stod Game Over på skärmen. Det var inte spelet som bestämde när det var över, utan spelaren, som avgjorde den saken.

Känns det som Game Over någonstans just nu? Om det är så, är nog upp till dig. Tänk Donkey Kong.

Grönt är skönt

Lättnadens suck just dragen

Fotbollscup i Danmark idag, jag hejar hemifrån. Fick ett sms om att straffsparkar stod på agendan. Fy tusan vilken magknip jag genast fick! Nu är det över, de vann och Stina behövde aldrig lägga sin straff. Beundrade henne just på bild lyckligt hållandes segerpokalen.