Vi sitter tätt ihop i en fåtölj och turas om att läsa högt ur "Agnes Cecilia - en sällsam historia". Brasan värmer skönt efter morgonens rätt kyliga dopp.
"Mormor såg på henne med sina glittrande ögon. Det slog Nora att hon aldrig hade sett någon ha så tindrande ögon som mormor. Trots att hon var gammal, var hon fortfarande stjärnögd som ett barn."
Som jag älskade den här boken som liten! Och jag förstår varför när jag nu läser den igen. Den har något sällsamt vackert över sig, historien om Agnes Cecilia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar