Det ljuvliga före

Jag har alltid tyckt om att ge bort presenter. Kanske är det för att man som givare har längre tid på sig att njuta av den vackra inslagningen, pappret och snöret. Längre tid på sig att suga på karamellen. Som mottagare är ju innehållet det primära och emballaget något som bara ska bort. Känslan är ofta som bäst före. Innan. Allt ligger framför en, allt är möjligt, "what if the best is yet to come". Så känner jag med den här presenten. Jag njuter när jag tittar på den. Vackert papper och underbart grönt sidenband. Vill dröja kvar vid "före-känslan". Inte ge bort riktigt än. Är min lillasyster som ska få gåvan och det kommer att dröja ett tag innan jag träffar henne. Passar en givare bra.