Jag kan förstå behovet av att söka förklaringar till beteenden, till drömmar, till böjelser. Jag såg härom dagen ett program om en homosexuell man som febrilt sökte förklaringen till sin sexuella läggning. Han for världen över för att finna anledningen. Var det något i miljön i mammans livmoder? Något med den manliga hormonhalten hos honom som foster? Var det det faktum att han var nummer tre i en syskonskara av bara pojkar? Eller varför? Det räckte inte att bara acceptera att han var lyckligt homosexuell och levde i ett harmoniskt förhållande med en man.
Jag har lite samma begär att finna anledningen till min iver att resa inåt. Varför är jag så intresserad av filsofiska frågor? Det existentiella? Är det för att jag är mellanbarn? Inte blivit tillräckligt sedd? Har det med bekräftelse att göra? Är det för att jag är olycklig? Nere? Valt fel yrke? Svaret står att finna i stjärnorna. Frågan är om svaret ens finns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar